Sveriges grundlag :: Utsattavpolisen.se

Startsida > Demokrati > Sveriges grundlag

På www.riksdagen.se står det om Sveriges fyra grundlagar. Grundlagarna skyddar vår demokrati och står över alla andra lagar. Det innebär att våra övriga lagar inte får strida mot vad som står i grundlagarna. Det är svårare att ändra grundlagarna än andra lagar, detta för att Riksdagen inte ska kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter och därmed hotar demokratin.

Successionsordningen - regler för vem som kan ärva tronen som Sveriges statschef
Tryckfrihetsförordningen - Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit. Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt så skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.
Yttrandefrihetsgrundlagen - Yttrandefrihetsgrundlagen har stora likheter med tryckfrihetsförordningen. Förbudet mot censur, meddelarfriheten, rätten till fri informationsspridning och anonymitet samt förbudet att forska efter källor gäller även här. Förmedlas något som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om vi skadar staten och samhället genom att publicera något som innebär landsförräderi eller spioneri.
Regeringsformen - Regeringsformen är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter vi ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas.

Sammanfattning av Regeringsformens kapitel:

Kapitel 1: Statsskickets grunder

Det första kapitlet handlar om statsskickets grunder och om att all offentlig makt utgår från folket. I regeringsformens första kapitel står också att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde.

Kapitel 2: Grundläggande fri- och rättigheter

Här beskrivs alla medborgares grundläggande rättigheter, till exempel mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Här står också att dödsstraff är förbjudet i Sverige.

Kapitel 3: Riksdagen

Kapitel 4: Riksdagsarbetet

Kapitel 5: Statschefen

Kapitel 6: Regeringen

Kapitel 7: Regeringsarbetet

Kapitel 8: Lagar och andra föreskrifter

Det är riksdagen som beslutar om landets lagar. Regeringen kan också bestämma vissa saker, till exempel utse generaldirektörer och tala om vad myndigheterna ska jobba med. I det här kapitlet finns regler för när riksdagen ska lagstifta och vad regeringen får besluta om. Dessutom beskrivs hur riksdagen kan ändra i grundlagen.

Kapitel 9: Finansmakten

Kapitel 10: Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer

Sverige samarbetar med andra länder och med mellanfolkliga organisationer som FN och EU. Samarbetet inom EU innebär att medlemsstaterna har gemensamma regler på vissa områden. I det här kapitlet står det om när riksdagen måste godkänna regeringens beslut i utrikespolitiska frågor.

Kapitel 11: Rättskipningen

Här finns regler för våra domstolar, domare och myndigheter. Domstolarna ska vara helt självständiga. Varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet har rätt att lägga sig i hur en domstol dömer. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som tolkar och dömer efter lagarna.

Kapitel 12: Förvaltningen

Förvaltningen, såsom myndigheter, ska tillämpa de lagar som riksdagen har beslutat. Ingen, inte ens regering eller riksdag får påverka myndighetsbeslut som gäller enskilda personer.

Kapitel 13: Kontrollmakten

Makt kan missbrukas. Därför måste makten ständigt granskas. Här står hur kontrollen av maktutövningen ska gå till. Det är riksdagen som kontrollerar och granskar att regeringen och myndigheterna sköter sina uppgifter.

Sveriges grundlagar