Etik i polisarbete

I polisarbetet behöver poliser göra bedömningar som kan få stora konsekvenser för medborgaren. Beslutet sker under tidspress och är känsliga.

UP anser att polisen bör arbeta utifrån en professionell etik och införa ett etiskt förhållningssätt i sin värdegrund.

Människovärdesprincipen styr?

Polisens arbete ska styras av människovärdesprincipen. 

Enligt boken Etik i polisarbete skriven av Granér och Knutsson (2000) är det långt ifrån säkert att människovärdesprincipen styr i det dagliga arbetet. Istället påverkas synen i praktiken av:

  • Egna sympatier och dem som ogillas

  • Närstående eller anonyma

  • Den egna psykiska balansen

  • Position i samhället

Hur man ser på människan påverkar hur man bemöter och uttrycker respekt. Polisens arbete inkräktar på självbestämmande och integritet. UP anser att hur detta inkräktande görs bör komma upp till diskussion.

Att kränkas

Att kränkas innebär en psykisk smärta. Denna kan vara starkare och mer varaktig än en fysisk. 

Enligt Granér och Knutsson (2000) upplevs kränkningens styrka av:

  • Vem som kränker - människor med makt och status har större möjlighet att kränka.

  • Hur kränkningen framförs - nedlåtande, förakt och ironi bidrar till ökad kränkning

  • Vad kränkningen gäller och den egna självkänslan

 

I Granér & Knutsson (2000) står det att den psykiska stabiliteten hotas när en människa kränks. En person som tidigare vart utsatt, har lite stöd och kunskap m m riskerar ta till sig kränkningen istället för att försvara sig. Behandling som upplevs förnedrande är svår att resa sig från och skapar misstro mellan allmänhet och polisen. Personer som redan är i utsatta, förnedrande situationen blir fortsatt bemötta kränkande. 

Detta för oss vidare till diskussionen om makt.

Polisorganisationen

Samma författarna talar i den senare boken Perspektiv på polisetik (2001, s 74-75) om en osynlig polisorganisation. Följande beskrivning av poliskultur kommer från polisaspiranters och erfarna poliser. 

  • Hierarkisk, revirtänkande organisation

  • Betydelsefulla rutiner, ritualer och oskrivna regler

  • Hög grad av sammanhållning utåt – kamratskap och kollegialitet

  • Interna relationer inom organisationen färgas av avund och konkurrens

  • Rå men hjärtlig jargong och attityder färgade av nyfikenhet, konservatism, punktlighet, snålhet, fördomsfullhet, misstänksamhet och ett behov av att ständigt ha "koll på läget".

 

Maktens påverkan på bemötande

I bemötande finns alltid en relation mellan makt och beroende. 

Föreningen UP anser att polisen ska vara medveten om sin makt och använda den på ett ansvarsfullt sätt för att makten inte ska missbrukas. Enligt UP har polisen gentemot allmänheten en:

  • fysisk, repressiv makt. Denna makt behöver inte vara uttalad för att existera.

  • faktamakt. Polisen kan välja att informera eller välja att hålla informationen för sig själv.

  • färdighetsmakt. Förmågor eller färdigheter som medborgaren saknar.

  • nätverksmakt. Genom att ingå i en gemenskap och den lojalitet som där kan utvecklas får polisen makt gentemot dem som står utanför. Det kan av allmänheten upplevas som ett stort hot.

  • formell makt. Makten som polisen har i sin yrkesutövning som ger rättigheter och befogenheter.

Granér och Knutsson (2000) skriver att maktmedel kan användas på ett kränkande sätt och makt riskerar att bli allt mer "självklar". Situationen kan börja utnyttjas för egna behov och den egna prestigen styr istället för lagen.

De som tar sig friheten att använda makt- och våldsmedel för att "uppfostra" personer han ingriper mot överskrider däremot sina befogenheter. Man har gjort en definition av den egna yrksesrollen som inte överensstämmer med de befogenheter man fått. Dessutom måste man fråga sig vad det innebär för polisers egen rättsuppfattning att förutom att vara polis, ta på sig rollen som åklagare och domare, utan att det finns någon försvarsadvokat inblandad. Det innebär även att man övertar den kriminella kulturens sätt att hantera avvikelser.

(a.a. S 75)

Etisk kompetens

Intern öppenhet och tolerans för ofullkomlighet anses bidra till etisk kompetens enligt Granér och Knutsson (2000). 

För att handla moraliskt krävs medvetenhet om vem man är, egna värderingar, egna roller man intar och hur man påverkas av andra. Det krävs en realistisk bild av exempelvis gränserna för den egna kompetensen samt bearbeta egna attityder. Insikt i hur stress påverkar en, kunskap om motparten och möjlighet att lära av misstag. Författarna lyfter svårigheten att skapa regler för alla sammanhang. Regelverk kan även användas för att "gömma sig bakom. Samtidigt ligger det ett stort värde i att ett yrkes etiska principer uttrycks på ett sätt, som gör det möjligt att reflektera över vad det innebär i vardagsarbetet" (a a, s 150). 

UP:s syn på professionellt bemötande

Människan ska bemötas som en unik medmänniska - ni är likvärdiga och visar ömsesidig respekt.

Polisen ska ha ett empatiskt förhållningssätt - vilket kräver intresse, förmåga och bekräftelse.

Polisen ska ha medkänsla - visa engagemang, inlevelse och medmänsklighet.

Polisen ska visa hänsyn till personens integritet och privata sfär. När polisen går över integritetsgränserna ska ett etiskt övervägande göras. Slentrian eller dold maktutövning kan aldrig rättfärdiga integritetskränkningen!

Polisen ska respektera medborgarens självbestämmande. Vid begränsning av självbestämmandet ska etiskt övervägande göras eftersom valen avgörs bl a av den människosyn som myndigheten. Begränsningen kan ske i olika grader: saklig information, rådgivning, övertalning, manipulering, hot eller bestraffningar, tvång. Var går gränsen i ett demokratiskt samhälle?

Läs mer:

  • Etik i polisarbete, Maria Knutsson och Rolf Granér, Studentlitteratur (2000), Lund

  • Perspektiv på polisetik, Maria Knutsson och Rolf Granér, 2001, Studentlitteratur AB, Lund